Bilder med folk eller utan.

Människor föredrar att använda livemeeting

Om jag ber dig tänka på en frukt är jag helt säker på att du för ditt inre målar upp en bild av ett äpple, ett päron eller en banan - eller kanske du föredrar något mer exotiskt. Med tankens hjälp kan du levandegöra frukten. Du kan förnimma doften, föreställa dig smaken, känna ytan på skalet och till och med uppleva hur det vattnas lite i munnen. Men du gör en bild - utan bilden finns liksom inte frukten i ditt medvetande. Försök minnas hur ett päron doftar utan att se ett päron framför dig, så får du se. Det är, lite förenklat, på det här sättet våra hjärnor jobbar. De tar ordet, gör om det till en bild för att begripa det, och kan därefter återigen hantera det som ett ord. Om jag i stället ber dig tänka på ett företag vandrar din hjärna iväg och hämtar någon form av bild som du förknippar med företagsamhet, kanske en fabriksskorsten, ditt skrivbord, ingången till ditt första sommarjobb, ett antal människor du arbetar med i dag eller kanske en logotyp. Men vad händer i din hjärna om jag ber dig tänka intensivt på en siffra?

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Anmäl citat Kustaffe: Resebilder med personer gällande är väl inget att reagera kontra men alla dessa närbilder på ansikten som grimaserar och räcker ut tungan begriper jag absolut inte vad dom har för värde på Reseguiden, eventuellt att de vill visa hur dåligt de mår så de vill exponera att denna semesterresa var inte duktig. Dessa bilder kan fotograferna spara inom sina egna hemalbum anser jag. Det har väl mycket med intresse att göra och hur man vill erhålla fram ett budskap med sina bilder.. Vi alla här är vanliga Svenssons som lägger ut våra semesterbilder förut skoj skull.. Och just den bilden du kankse inte tycker har armé att göra kanske gör hela resan och berättelsen bakom trippen Jag kan åxxå tycka en del bilder är lite väl utanför ramen för RG

Så får du tag på en bild

Mig vet precis vad de menar när de säger att jag inte tar riktiga bilder. Riktiga bilder är ju sånna där sabla svåra bilder inom studio, med svår ljussättning, svår kamerautrustning och svår retusch. Sånna där ultra-brutal-snorlyx-dior-stilrentblänk-bilder som åker upp på billboards samt som syns i annonser i tidningar. Jag tar ju bara bloggbilder! Visste inte riktigt om jag skulle asgarva eller gråta då faktiskt. En individ i bedömande position från ett enormt proffsigt företag med kreatörer satt likaså och gav mig kritik på mina bilder baserat på att målbilden förut precis alla i den här världen, är en sån där ultrasvår foto.

LEAVE A COMMENT

Please enter your comment!
Please enter your name here